Färre symptom
De senaste dagarna har varit mer symptomlösa. Magen (växtvärk/molvärk) har inte känts av så mycket.
Samma dag som jag fick plus var jag tvungen att cold turkey sluta snusa. Såklart. Det har gått bra i det stora hela. Det värsta har varit sömnen. Har inte kunnat sova som jag borde. Vaknar pigg trettio gånger per natt och tror kl 04 att det är morgon. Inte mycket djupsömn med andra ord. Värst var det runt helgen och dagarna efter. Men det har vänt, helt klart. Inatt sov jag ändå helt okej. Jag tror jag vaknade 2-3 gånger. OCH vaknade inte förrän kl 07!
Tröttfötterna ligger där uppe och sover. Det är så mysigt att sitta själv på morgonkvisten med en kopp kaffe och en hel lördag framför sig.
Sen förra graviditeten har jag en angelsound, doptone, caremaxx (kärt barn har tyldigen flera namn). Den är tillfälligt utlånad till min höggravida kusin. Förra gången kunde jag hantera den tyckte jag. Den orsakade ingen oro och jag lyssnade vid ett 10-tal gånger kanske under hela graviditeten. Har googlat lite och en del skriver att runt eller efter dessa veckor KAN det gå att höra hjärtljud. Blir ju så himla nyfiken och vill prova!
Meeeen. Det som förändrats sedan förra graviditeten är en magsäcksoperation. Hur kommer den hjälpa/stjälpa? Det verkar vara väldigt varierande bud. Någon går ner i vikt, någon står still, någon går upp 20 kg. Eftersom jag och de andra har en historia runt omkring detta tror jag att det blir extra känsliga med vikten. Jag förstår att viktuppgång är nödvändig för barnets skull. Och det tror jag kroppen kan hantera/reglera. Men suget. Det innerliga suget. Igår höll jag verkligen på att störtlipa bara för att jag sa nej till mig själv på affär 1 (godis).
Jag tror min kropp är i ett bättre fysiskt utgångsläge den här gången. Hur kan jag bibehålla det? I den perfekta världen låter jag bli onyttiga saker, rör på mig mycket och kommer inte få en tillstymmelse av foglossning.
Mer svammel om detta en annan dag.
Samma dag som jag fick plus var jag tvungen att cold turkey sluta snusa. Såklart. Det har gått bra i det stora hela. Det värsta har varit sömnen. Har inte kunnat sova som jag borde. Vaknar pigg trettio gånger per natt och tror kl 04 att det är morgon. Inte mycket djupsömn med andra ord. Värst var det runt helgen och dagarna efter. Men det har vänt, helt klart. Inatt sov jag ändå helt okej. Jag tror jag vaknade 2-3 gånger. OCH vaknade inte förrän kl 07!
Tröttfötterna ligger där uppe och sover. Det är så mysigt att sitta själv på morgonkvisten med en kopp kaffe och en hel lördag framför sig.
Sen förra graviditeten har jag en angelsound, doptone, caremaxx (kärt barn har tyldigen flera namn). Den är tillfälligt utlånad till min höggravida kusin. Förra gången kunde jag hantera den tyckte jag. Den orsakade ingen oro och jag lyssnade vid ett 10-tal gånger kanske under hela graviditeten. Har googlat lite och en del skriver att runt eller efter dessa veckor KAN det gå att höra hjärtljud. Blir ju så himla nyfiken och vill prova!
Meeeen. Det som förändrats sedan förra graviditeten är en magsäcksoperation. Hur kommer den hjälpa/stjälpa? Det verkar vara väldigt varierande bud. Någon går ner i vikt, någon står still, någon går upp 20 kg. Eftersom jag och de andra har en historia runt omkring detta tror jag att det blir extra känsliga med vikten. Jag förstår att viktuppgång är nödvändig för barnets skull. Och det tror jag kroppen kan hantera/reglera. Men suget. Det innerliga suget. Igår höll jag verkligen på att störtlipa bara för att jag sa nej till mig själv på affär 1 (godis).
Jag tror min kropp är i ett bättre fysiskt utgångsläge den här gången. Hur kan jag bibehålla det? I den perfekta världen låter jag bli onyttiga saker, rör på mig mycket och kommer inte få en tillstymmelse av foglossning.
Mer svammel om detta en annan dag.
Kommentarer
Skicka en kommentar