En kottling?

Ja gissa vad det här inlägget ska handla om? Trötthet. Idag är jag helt slut på. Har sovit två timmar i soffan nu på förmiddagen och det är så avigt. När ett trötthetsanfall kommer är det nästan oundvikligt att inte sova. Men efter en tupplur är jag inte piggare. Det är i alla fall skönt att det är en mjuk start med skolan. Två lektioner igår och en imorgon. Lagom. Så idag kan jag sova bäst jag vill utan att det stör. Ett tips för alla IPad-ägare, Hello Baby! Man kan se ett foster i naturlig storlek vecka för vecka, höra hjärtljud och läsa en hel del.

Redan vecka tio! Det känns som att några symptom lagt sig lite faktiskt, även om det fortfarande känns. Nog om det, nu har vi äntligen berättat för min mamma. Vi gjorde som så att vi köpte en liten leksaksigelkott på IKEA som hon fick i "present", med motivering: "En sån är är bra att ha hemma." Hon förstod såklart inte först vad tanken var, men efter någon upprepning och ett bekräftande: "när det kommer någon liten människa och vill leka" så trillade poletten ner. Mamma är jätteglad och det känns så skönt att hon också vet nu. Sedan dess har vi berättat för pappa och även mormor. Nästa gång jag träffar dem kommer mest troligen vara runt jul, och de personerna kände jag att jag absolut vill berätta för mellan fyra ögon. Inte på telefon eller liknande. Om ett halvår kommer jag vara stor som ett hus! Det känns så oändligt långt bort just nu. Det börjar synas litegrann, och jag längtar tills jag har en ordentlig gravidmage. Men hursom, jag tror det kommer...

Åh vad muppigt att tidszonen är inställd på - 1202553h! Det stämmer inte någonstans! Inlägget jag skrev imorse publicerades "onsdag den 15:e augusti". Nu stämmer det lite bättre i alla fall. Dagens funderingar handlar om doppler, ork och andras helveten. Med en doppler kan man då lyssna på hjärtljuden från det som bor i magen. Finns att köpa på Teknikmagasinet för 379 kr och bör inte användas före vecka 12. Problemet är att om man inte kan hantera en sån här sak är den nog mer till besvär. "OJOJ, jag hör ingenting nu!!! Det borde höras! Det MÅSTE vara nåt fel!!". Etc. Jag tänker mig att jag skulle ta fram apparaten nån gång i veckan, lyssna och mysa lite. Appropå ork. Jag är sjuk och har varit det hela veckan. Har varit sjukanmäld och mestadels av tiden har spenderats i liggande ställning. Det är segt. Hoppas på att bli frisk snart. I övermorgon åker vi på semester och det är ingen större hit att vara sjukling då. En tjej på jobbet har råkat ut för ett missfal...

Strax över en femtedel av graviditeten är avklarad. Det är 223 dagar kvar till bf eller 31 veckor. Det låter så lite! Det syns ju knappt något än! Var hos mvc i tisdags och fick lite allmän information. Bland annat så kan vi välja på att göra ultraljudet antingen i Skövde eller Lidköping. I Skövde VÄGRAR de berätta könet (om det syns) medans man i Lidköping har en chans att få veta det. Jag hade väl inte tänkt betala massa pengar för att få veta det (många åker till Göteborg) men varför inte? Jag kan se både för- och nackdelar med att ta reda på könet. Flest fördelar faktiskt. Och det handlar inte om att jag ska bunkra med massa rosa skit bara för att det blir en kille - eller tvärtom. För min del tror jag det handlar mer om att jag vill knyta an så tidigt som möjligt (ja, jag tänker fortsätta förutsätta att allt går bra!), och förstå VEM det är som bor där inne? Jag vet inte, men jag tror att man kan förbereda sig på ett helt annat sätt om man har lite större humm om vem det är som vi...

Jag var tvungen att ringa min chef i söndags för att avslöja min hemlighet. Det är ett lite dumt jobb jag jobbar på, för på två avdelningar får man inte vara (pga kemikalier) och så fort någon slingrar sig från att vara där, eller hjälpa till med ett visst moment förstår alla varför. Ahaaa, hon är gravid! (Det finns ingen annan rimlig orsak till att undvika just de två ställena) Men vi löste det bra. Eftermiddag istället för förmiddag! Jag är otroligt tacksam över det och får därmed sovmorgon varje dag plus en fyradagarsvecka istället för fem långa sega morgnar. Kaffe till mackan på morgonen är INTE lika gott längre. Substitut: te eller oboy.

Nu har jag varit konstant trött i tre veckor. Jag sover en stund på dagen men är ändå snortrött på förmiddagen och kvällen. I övermorgon ska jag tillbaka till jobbet för de sista två veckorna innan skolan börjar och jag känner bara "hur ska jag orka?". Som tur är jobbar jag 2-skift, och så andra veckan behöver jag inte kliva upp i ottan. Men nu veckan som kommer, upp med tuppen klockan 05:00 och jobba mellan 06:15-14:05. Huga. Än så länge har jag inte spytt något i alla fall, det är alltid nåt! Men hur tröttsamt allt ändå känns, och hur ont i magen det än gör, eller den svullna känslan som aldrig släpper försöker jag tänka på att det är inte för ingenting. Jag ville bli gravid. Nu är jag det. En symptomfri graviditet måste ändå vara jobbig på sitt sätt, för nu känner jag ju att det händer saker i min kropp. Så länge jag känner det har jag inga anledningar att oroa mig över något.

Igår var det start för vecka sju och idag fick jag tummen ur och ringde till mvc. Nästa torsdag ska jag dit på hälsoträff och sen om några veckor är det inskrivning. Det känns fortfarande avigt att säga bebis till det som hållet på att gro inne i magen. Men nog allt är det något där! De senaste dagarna har jag mått såhär: trött (måste i princip sova en stund på dagen för att palla med), liiiite lätt illamående, hungrig samt obekväm mättnadskänsla. Min mage känns paniksvullen!!!!!